Vicachu – historien bakom namnet

När mÃ¥nga av er läsare var smÃ¥ eller kanske inte ens födda - och Christer bara i övre medelÃ¥ldern - anordnade man pÃ¥ höstkanterna en spelmässa i London. European Computer Trade Show – förkortad ECTS – erbjöd ett avslaget andrahandsutbud för de medier som inte hade Ã¥lder eller budget att Ã¥ka till E3.

Just i dessa septemberdagar år 2000 nylanserades nöjessajten Punkten.se, där min spelsajt Zlot intog spelavdelningen. Resultatet var Punkten Zlot, i all sin semantiska skönhet. Jag och min gamle vän och kollega Oskar Wolontis hade räddat oss över från den pengablödande samarbetspartnern Spray för att här fortsätta våra sköra karriärer som speljournalister på heltid - båda 17 år unga. Inget kunde ha gjort oss lyckligare eller mer inspirerade i detta möjligheternas sköte än vår första spelmässa. Andra lovande förmågor lät sig smittas av denna lycka, så snart var fyra Zlot-soldater på väg mot London, ackompanjerade av dåtidens härligt megalomaniske webb-tv-maestro André.

Naiva grabbar och hÃ¥rda budgetar brukar inte ge upphov till genialiska fyrverkerier direkt, och i det här fallet skulle det visa sig att vi bokat ett hotell om möjligt smutsigare än stadens tegel och invÃ¥narnas tandrader tillsammans. Men vi kunde inte bry oss mindre, utan var alldeles för upptagna med skyttegravskriget mot de svurna rivalerna Tvspel.nu – som av en händelse checkat in vägg-i-vägg – och inte minst upptäckandet av sÃ¥väl staden som mässans nya produkter.

På ECTS fick vi vår första kontakt med Game Boy Advance och bakom stängda dörrar bevittna PS2-övergången för Wipeout, men i retrospekt minns jag omständigheterna betydligt mer än själva mässan. Som faktumet att jag i mitt då 98 kilo tunga tillstånd drog på mig svidande skavsår på innerlåren av allt springande, och hur detta säkerligen också gav upphov till mitt sarkastiskt osmickrande men ändå lite kärleksfulla smeknamn. Jag var den runde och guldgule Victor. Jag var Vicachu.

Åren gick, tiden flödade som en flod, och så vidare. ECTS las ner, Punkten försvann precis som de överflödiga kilona och kompisgänget spridde ut sig. Men smeknamnet dröjde kvar.

Därför rÃ¥dde det aldrig nÃ¥gon tvekan om vad bloggen skulle döpas efter. Trots att jag dÃ¥ – fram till sÃ¥ sent som i veckan - aldrig rört ett Pokémon-spel.

Jag avslöjar nytt Generals

När jag i förra veckan snackade Red Alert 3 med spelets exekutive producent Chris Corry, som för övrigt ser ut som en mer välmående Kane, passade jag på att fråga om framtiden för Command & Conquer.

Även om det första Red Alert skulle kopplas samman med det i framtiden förlagda Command & Conquer har franchisen utmynnat i tre helt fristående Command & Conquer-tidslinjer. Den tredje är 2003 års Generals. Så jag undrade vad som vad händer efter Command & Conquer 3 och Red Alert 3; om vi har en uppföljare till Generals att vänta.

Chris var faktiskt mer tillmötesgående än jag kunde ha vågat hoppas. Istället för att svara med ett hemlighetsfullt leende och en nick mot närmaste PR-person avslöjade han att man absolut har tänkt sig fler Generals. Vi hade precis diskuterat de ikoniska mellansekvenserna för Red Alert, och jag berättade att jag önskar mig sådana även för Generals. Chris höll med om att Generals var otillräckligt på den fronten, och lovade att uppföljaren ska ändra på den saken.

SÃ¥ nu vet ni, kära läsare. Världsexklusivt pÃ¥ min blogg. Efter ”Red Alert 3″: Command & Conquer: Generals 2 med b-filmsartade mellansekvenser.

Kom ihåg var ni läste det först.